Min fru och jag var senast på semester i Tunisien och det har gått några år nu, sedan vi var där. Tunisien var då det land som var mest villigt att möta den västerländska kulturen, men som fortfarande hade ett mer eller mindre diktatoriskt, politiskt styre. Hur det är idag det vet jag inte, men det är fortfarande ett mycket populärt resmål för soltörstande skandinaver, speciellt om du har golf som hobby. Landet ligger mellan två länder, Libyen och Algeriet, som är ökända för sina militanta terroristanknytningar, men turister är något som Tunisiens ledning har förstått är något bra för landets ekonomi. Mötet mellan det arabiska och det västerländska är fortfarande lite grand på kollisionsmark, men i de större städerna och i turistområdena så fungerar det. Fortfarande ser man sällan muslimska kvinnor ute och aldrig utan att täcka sitt ansikte. Det är de unga männen som syns och de har anammat mycket av vår västerländska kultur.
Det sägs att man kan mäta ett lands utveckling genom att lyssna på dess musik och i så fall så är Tunisien ett av de länder i norra Afrika som är först ut att presentera ett band inom metal genren och som är redo att ta övriga världen med storm. Och MYRATH kommer att lyckas det är inte tu tal om det, för det här är ett band som har så mycket potential att det räcker och blir över.
Man kan säga att resan ut för MYRATH utanför Tunisiens gränser började den 24 mars 2006, när bandet fick chansen att visa vad de gick för som förband till Robert Plant och Adagio vid Karthago’s amfiteater inför 7000 metalfans. Adagio’s keyboardist Kevin Codfert blev så imponerad av MYRATH att han hjälpte bandet till att få ut sitt egenproducerade album ”Hope” i Frankrike under 2007. Den skivan gjorde att bandet kunde åka ut och spela på olika festivaler, bland annat i Norge på Metal Rock Festival och till Progpower i Holland.
Ny albumet, som fått en release över hela världen tack vare Nightmare Records, har fått namnet ”Desert call” och det är en platta som fyllts till bredden med musik, hela 72 minuter långt. Jag brukar ofta sparka bakut när plattorna blir så här långa, men i MYRATH’s fall så går jag i spinn, för det här är progressiv metal som du inte visste var möjlig. Med starka influenser från den egna musiken och fullt med arabiska instrument, så känns det här hur fräscht som helst. Tidigare har jag knockats av Amaseffer och Orphaned Land, som båda är från Israel, tack vare ett nytänkande och ett införlivande av något helt nytt för genren som sådan. MYRATH tar steget ännu längre genom att ha en sångare som även sjunger på ett typiskt arabiskt sätt, ni vet när de böjer på tonerna på ett sätt som man inte trodde var möjligt (Någon där ute som förstår vad jag menar?).
Jag är helt uppslukad av MYRATH’s fantastiska musik och hur fantastiska musiker de är. Inte kunde jag tro att det kunde finnas sådan talang i ett, för mig, helt nytt musikaliskt land. Sångaren Zaher Zorgatti är ett fynd, dels med en kraftfull modern touch och så den arabiska delen av sitt sjungande. Gitarristen heter Malek Ben Arbia och han är helt sjukt bra med tunga riff och en snabbhet som är imponerande. Trummisen måste också nämnas, för han är troligtvis en av de bättre jag hört på mycket länge och hans namn är Saif Ouhibi. Lägg det namnet på minnet! Naturligtvis så måste man ha en bra bassist till en vevande trummis och det finns det naturligtvis i Anis Jouini, som också gör ett och annat kort bassolo här och där.
Mycket av de keyboardstråkar och andra arabiska klanger står Elyes Bouchoucha för och det är mycket hans förtjänst att MYRARTH låter som dom gör, ett starkt och givande möte mellan traditionell melodiös arabisk musik och moderna progressiv metal. Flera av grabbarna nämner Dream Theater som sin stora inspirationskälla, och det är inte svårt att höra. Dessutom så ska fans av Symphony X, Angra, Circus Maximus och Brainstorm ta och låna ett öra till detta fantastiska band. Var öppen i sinnet och låt de nya influenserna omfamna dig och bara njut av melodierna, instrumentalisterna och de suveräna låtarna på ”Desert call”. Ett fantastiskt bra och tungt album med oklanderlig produktion. Skitbra helt enkelt!
|
| Låtlista |
1. Forever and a day
2. Tempests of sorrow
3. Desert call
4. Madness
5. Silent cries
6. Memories
7. Ironic destiny
8. No turning back
9. Empty world
10. Shockwave
11. Hard times
|
Köp den
hos CDON
|
