Trött på en tråkig tillvaro?




- - - Est. 2001-12-03 - - -        

--- Start || Recensioner || Skivhyllan Redaktion || Kontakt || Full hand || Artistlänkar ---
 
 

Extended Mix frågar

I vinter...

...går jag på många konserter
...sitter jag hemma och myser
...är ingen klubb/bar för liten
...kramar jag snöbollar tills det våras
...går jag i ide
...planerar jag mina skivköp


Resultat för denna röstning
Resultat från tidigare röstningar

Hittills har 204 personer besvarat denna fråga.

Retrorecensioner
Artistlänkar
Årets musik 2001
Årets musik 2002 Årets musik 2003
Årets musik 2004
Årets musik 2005
Årets musik 2006
Årets musik 2007
Årets musik 2008




recensionheader.jpg    
Future Sound Of London - Mer info på webben
The isness  Artful Records
Kanske ska man börja med att fråga sig vilket band det är jag lyssnar på. I England är albumet ”The isness” släppt av Amorphous Androgynous och det är det namn som Future Sound Of London använde på sin andra platta ”Tales of ephidrina”. I Sverige står det FUTURE SOUND OF LONDON i releasebladet och på albumet står det Amorphous Androgynous med en sticker påklistrad med ”FUTURE SOUND OF LONDON presents Amorphous Androgynous”. Förvirrande? Det är bara början...

Under tiden på Virgin släppte FSOL tre album som idag räknas som stilbildande inom techno/trance/ambient. FSOL gjorde något nytt, tog klubb- och chillout musiken ett steg vidare i utvecklingen och fick dessutom hits med flera låtar i England, bl. a. ”Lifeforms”, ”Papua New Guinea” och ”We have explosives”. FSOL var ett Tangerine Dream för 2000-talet, men så försvann de bara en dag efter albumet ”Dead cities” från 1996. Bandet, som bara består av två personer – Brian Dougans och Garry Cobain, har haft rykte om sig att vara ganska flummiga och en orsak till att det dröjt så pass länge med nya albumet är bl.a. att de två figurerna har flyttat ut på landet till en gammal herrgård som bl. a. huserar en nybyggd studio där ”The isness” är inspelat. Dessutom ryktas det att en av herrarna har haft mentala problem som inneburit en längre sjukhusvistelse. Vad som är sant och vad som inte är sant är väl kanske inte så väsentligt utan det väsentligaste är väl att det nu äntligen finns ett nytt album ute.

”The isness” börjar någonstans där ”Dead cities” slutade för 5 år sedan. ”The lovers” är en skön modern låt som andas lite ambient jazz och jag rycks genast med i ett härligt groove som lovar gott. Sedan ändrar albumet helt och hållet karaktär. Inget låter som FUTURE SOUND OF LONDON, utan vi förflyttas till sent 60-tal och flummig engelsk folkrock, typ Kevin Ayers, Gryphon, Gentle Giant, Gong eller tidig Pink Floyd. FSOL använder tidstypiska instrument som mellotron, sitar och farfisa orgel. Det här albumet kunde faktiskt lika gärna varit släppt 1969 som 2002, om det inte vore för vissa tekniska detaljer. Av någon anledning så känner jag en liten skepticism för låtar som ”The isness” och ”Go tell it to the trees egghead” (Underbar titel!) som är så typiska ”flower power-anglosaxiska-ta-mig-med-ut-på-landet-rätt-i-dyngan-och-gal-som-en-tupp” låtar med obligatorisk flöjt, sitar och klockspel i sättningen.

Jag har alltid hatat den delen av musikhistorien och FUTURE SOUND OF LONDON klarar inte av att få mig att ta någon ny vändning i ämnet. Detta trots att jag tidigare räknat FSOL till ett av mina favoritband och jag tycker att albumet ”Lifeforms” är ett av de allra viktigaste albumen i sin genre, tillsammans med Orb’s ”Adventures beyond the ultraworld” och Chemical Brothers ”Dig your own hole”. Det finns stunder när det fungerar, men alltför ofta får nostalgin ta överhanden. Låtar som fungerar är ”The lovers”, som faktiskt känns helt mal plasé på albumet, ”The mello hippo disco show”, ”Guru song” och ”Meadows” med sin spröda akustiska gitarr. På avslutande sviten ”The galaxial pharmaceutical” flummar Brian och Garry till det rejält och intrycket blir ett enda stort förvirrat jaså. Textrader som nedan gör mig riktigt mörkrädd:

”Miss medicinal do you think it’s critical?
Look into my wide-eyed retinal you see I’m at my most illogical
Irrational...an institutional maybe suitable?
Do you think I’m animal...or maybe mineral...or simply vegetable.”

Låten tystnar i mitten i nästan en halv minut (nej, det är inte något s.k. hidden track som ligger och gömmer sig) och återupptar livet som en raspig gammal vinylskiva för att utmynna i en massa onödiga ljud som inte har något som helst sammanhang.

FUTURE SOUND OF LONDON var en gång i tiden en mycket intressant duo som kommer att finnas med i historieböckerna som en av de grupper som satte prägel på 90-talets dansorienterade musik. Numera sitter de på ett moln av haschrök och försöker hitta en svunnen värld som inte har någon som helst anledning att komma tillbaks. Hoppas bara att FUTURE SOUND OF LONDON hittar tillbaks till nästa gång vi hör från dem.



 Future Sound Of London - The isness 

Låtlista
1. The lovers
2. The isness
3. The mello hippo disco show
4. Goodbye sky (reprise)
5. Elysian feels
6. Go tell it to the trees egghead
7. Divinity
8. Guru song
9. Osho
10.Her tongue is like a jellyfish
11.Meadows
12.High tide on the sea of flesh
13.The galaxial pharmacuetical
 
Köp den
hos CDON


Kolla mycket hellre in:
- Future Sound Of London
  "Lifeforms"
- Pink FLoyd
  "Ummagumma"
Recenserad av
Roger  2002-10-18
Betyg
3/10
 


Tillbaka

De 10 senaste recensionerna
Leprous "Coal"
Anton Johansson's Galahad Suite "Anton Johansson's Galahad Suite"
Burning Rain "Epic obsession"
Poodles "Tour de force"
Opposing Motion "Laws of motion"
Sound Of Contact "Dimensionaut"
Tracer "El pistolero"
Vindictiv "Cage of infinity"
Saffire "From ashes to fire"
Redrum "Victims of our circumstances"


 
   

 

   

© Extended Mix