Jag skall be att få presentera mig. Jag heter Roger Öhrström och är 44 år och har haft musik som mitt stora intresse i hela mitt liv ända sedan jag var liten grabb och satt framför min kassettradio och spelade in de nyaste låtarna från Tio-I-Topp och Kvällstoppen. Men vänta nu...har han blivit alldeles knäpp tänker Ni. Jag har ju skrivit recensioner i flera år utan att presentera mig så varför nu? Jo, jag tänkte tala om lite vad jag har för musikalisk bakgrund och vad jag egentligen går igång på.
Mina första idoler var Creedence Clearwater Revival och Sparks. Eh, jo jag vet det är lite olika stilar, men man kan faktiskt gilla olika musik samtidigt. Sedan kom Saga, som har följt mig genom hela mitt liv och den typ av musikstil som jag föll först för var den s.k. westcoast-musiken. Ni vet den där smöriga och balladtäta musiken som för den ovane mer låter som hissmusik. Idag är westcoast mer eller mindre en klubb för oss som var med när Ambrosia, Michael McDonald, Michael Franks, Marc Jordan och andra "obskyra namn" faktiskt var relativt stora i slutet av 70 och i stort sett under hela 80-talet. En av de mest framgångsrika westcoast plattorna genom tiderna var faktiskt med ett band som inte räknas som ett westcoastband, men som gjort en platta som får anses ligga i den genren, nämligen Toto's platta "IV". En av de mer legendariska plattorna kom dock från DAVID PACK, som precis avslutat sitt lite missförstådda band Ambrosia som gjorde fem plattor mellan 1975 och 1982. DAVID PACK’s första soloplatta , "Anywhere you go", kom 1985 och är idag rankad som en av de bästa westcoast-plattorna som någonsin gjorts. Sedan blev det tyst om DAVID PACK.
Förutom en platta med outgivet material - "Unborn" - som släpptes förra året så har alltså inte DAVID PACK släppt något nytt på hela 20 år! Tror ni att jag tycker att det är efterlängtat eller? Nå, varje platta med westcoast-musik, och i synnerhet med någon av de gamla idolerna man hade, är en stor händelse. Förra årets "Unborn" var en mycket bra platta och bara att få höra DAVID PACK's röst göra nytt material är värt en hel del. Nya albumet "The secret of movin' on" innehåller alltså helt nytt material och PACK tar hjälp av bl.a. Steve Perry (ex-Journey) som är en annan av mina stora idoler, för att inte säga DEN STORE sångaren i mitt liv.
Albumet är en riktig pärla som innehåller några helt fantastiska spår, som titelspåret "The secret of movin' on" där han tar hjälp av Ann Wilson (Heart), Vertical belief (That's not me) där PACK assisteras av saxofonisten Eric Marienthal, "Biggest part of me" samt den helt underbara "A brand new start" där man kan höra Steve Perry använda sin röst för första gången sedan Journey's "Trial by fire" som släpptes 1996. Ja, det finns egentligen bara två spår som inte riktigt håller och det är dom två avslutande spåren "Think of U (Song 4 Kaitlyn) och "Elizabeth" som inte känns riktigt färdiga, eftersom "Think of U" är till hälften instrumental och "Elizabeth" är helt instrumental. Vem vill ha instrumentala låtar på en så begåvad sångares platta?
Det är kul att DAVID PACK är tillbaks och jag hoppas att det inte tar lika lång tid tills nästa gång vi kommer att få ta del av något nytt med honom. Starkt!
|
| Låtlista |
1. The secret of movin' on (Travelin' light)
2. Vertical disbelief (That's not me)
3. Biggest part of me
4. Tell her goodbye
5. A brand new start
6. You're the only woman
7. When your love was almost mine
8. Where we started from
9. Everlasting
10.Think of U (Song 4 Kaitlyn)
11.Elizabeth
|
Köp den
hos CDON
|
